Låt oss presentera – fladdermusen. Ett djur i särklass.

För att vidga vår syn av den biologiska världen ska vi utforska ett unikt djur – fladdermusen.

Vi känner till 5000 arter av däggdjur världen över. Bland dem finns det fler än 1200 arter av fladdermöss, vilket gör dem till den näst största gruppen av däggdjur efter gnagare.

Flygning

Av många anledningar utgör fladdermöss en unik grupp av djur. För det första är fladdermusen det enda däggdjuret som aktivt kan flyga. Dess vingar är gjorda av skinn utsträckt över ben som motsvarar de vi har i våra fingrar. Flyghuden (också kallad patagium) är membranet som utgör fladdermössens vingar, vilket gör det möjligt för dem att flyga. Huden är uppbyggd av epitelvävnad och är den snabbaste regenererande vävnaden i djurriket. Denna egenskapen är nödvändig då integriteten av vingarna är livsavgörande för en fladdermus. Flyghuden är även välförsedd med blodkärl men innehåller inga nervändar.

FLYGHUDEN AV EN CORYNORHINUS TOWNSENDII

AV PD-USGOV, EXAKT FÖRFATTARE OKÄND – HTTPS://WWW.NPS.GOV/CHIS/LEARN/NATURE/TOWNSENDS-BATS.HTM, PUBLIC DOMAIN, HTTPS://COMMONS.WIKIMEDIA.ORG/W/INDEX.PHP?CURID=192812

Diet

Fladdermöss utgör en extremt mångfaldig grupp med arter av väldigt varierande storlekar, habitat och dieter. Till exempel varierar föda från nektar eller frukter, till att fånga flygande nattinsekter, eller att jaga små däggdjur, fisk eller fåglar. Tre arter av fladdermöss livnär sig på blod genom att vanligtvis såra boskap, men dessa hittas endast i Mexiko och andra delar av Central- och Sydamerika (1). Eftersom dessa fladdermöss är ungefär lika stora som en tekopp kan de ej orsaka betydande skada hos människor, så oroa er inte.

Intressant nog reglerar även fladdermöss nattinsekter i hög grad, vilka annars har väldigt få predatorer.

Ekolokalisering

Tvärtemot vad många tror kan fladdermöss se väldigt bra (2) – de använder sin syn för att navigera tidigare utforskade territorium. För att jaga använder dock de flesta fladdermöss ekolokalisering. De avger högfrekventa ljudvågor som studsar från deras byte, vilket förser dem med information om bytets position. Med ekolokalisering kan fladdermöss detektera extremt små objekt, till och med ner till storleken av en människas hårstrå.

Habitat och Kolonier

Fladdermöss finns över hela världen, förutom på Antarktis. Det finns till och med arter som når den norra polcirkeln (3)! Den största mångfalden av fladdermöss, som med många andra arter, finns runt ekvatorn.

Fladdermöss är väldigt sociala och lever i kolonier som kan utgöras av upp till tusentals individer. Olika arter av fladdermöss tolererar varandra ganska väl och kan ofta dela samma territorium. I vissa fall kan det till och med finnas olika arter av fladdermöss i en och samma koloni.

Livscykel

Under vintern när det ej finns några insekter att äta och temperaturen går under 10°C, går fladdermöss i vinterdvala. Det gör dem på ställen som förser kyliga och stabila temperaturer, såsom grottor eller gamla ihåliga träd i mörka skogar. När de slår sig ner för att gå i ide går deras kroppstemperatur ner från 37°C till temperaturen av ytan de greppar om, vilket kan vara ner till 0°C. Deras hjärtrytm samt andning saktar ner och de förblir vilande i flera månader. När de vaknar tar det dem ungefär en timme att värma upp nog till att kunna flyga, då de bränner en stor mängd brunt fett för att höja kroppstemperaturen.

Ibland vaknar fladdermössen till under deras dvala för att exempelvis dricka lite vatten. Då det inte finns någon extern energikälla tillgänglig (få nattinsekter är närvarande under europeiska vintrar), så är dessa vakna stunder kortvariga.

Under april och mars vaknar fladdermössen upp från sin vinterdvala och flyger till sina boplatser för sommaren. Honorna återvänder till platsen de föddes och samlas där i en koloni för att föda sina ungar. Detta kan vara i gamla träd med tjock bark, eller på mörka platser t.ex. i gamla byggnader. Under denna tid lever hanarna ett mer avskilt liv och är inte involverade i att ta hand om eller utbilda de unga fladdermössen.

Från början av maj till slutet av augusti uppfostrar honorna sin avkomma. Varje hona föder en bäbis om året, med några sällsynta undantag som tvillingar inom vissa arter. Födseln sker på en varm plats, såsom ett dött träd i en lövskog eller också en oanvänd skorsten, på grund av att avkommorna är väldigt små och inte har något hår för att isolera dem. Bebisarna kurar ihop sig tillsammans i kolonin, vilket gör så att de kan bibehålla sin kroppstemperatur. Under denna perioden som pågår ungefär en och en halv månad ammas avkommorna av deras respektive mödrar.

Månaderna september och oktober är fladdermössens reproduktionsperiod, under vilken honor och hanar kopulerar. Detta sker i svärmar med tusentals individer, och de befinner sig där det finns mycket plats som exempelvis i enorma grottor.

SVÄRMANDE FLADDERMÖSS.
HTTPS://WWW.BUSINESSINSIDER.COM/BAT-TORNADO-CAVE-2016-3?R=US&IR=T

Eftersom honorna inte kan förse sina foster med energi medan de är i sin dvala har strategier utvecklats för att fördröja dräktigheten tills den kommande våren. I vissa arter är till exempel ägglossningen fördröjd och sperman lagras i den fladdermushonans reproduktionssystem. I andra arter så fortsätter ägglossningen men sperman lagras i en ficka inuti honans mage, separerat från ägget. Båda dessa metoder resulterar i en fördröjd befruktning, vilken istället sker ett par dagar efter dvalan är över. Hos andra arter sker befruktningen under hösten, men att celldelningen avtar väldigt snabbt och implantationen av ägget händer inte förrän våren (4).

På hösten jagar fladdermössen exklusivt för att ackumulera fett nödvändigt för vinterdvalan. Sedan migrerar de till sina bosättningar för vintern.

Som ni förstår behöver fladdermöss besöka många specifika platser för att fullända sin livscykel. Om avbrott sker vid någon av de viktiga bosättningarna kan det vara katastrofalt för en fladdermusbefolkning. För att skydda fladdermöss behöver vi fokusera på bevarandeinsatser för fladdermöss boplatser för deras parning, svärmning och dvala.

Bevarandet av Fladdermöss

Flera arter av fladdermöss, likt många andra grupper av arter är just nu utrotningshotade på grund av den ökande närvaron av människor samt klimatförändring. Föroreningar och klimatförändring är såklart ett stort problem för fladdermöss och har lett till att en del arter är blivit mer ovanliga (5). För att avhjälpa detta kan vi minska på offentlig belysning i byar och städer och som individer komma ihåg att släcka hemma. Vi kan även ordna mörka vägar – alltså områden utan offentlig belysning – mellan skogar eller andra fladdermushabitat för att tillåta fladdermössens migrering.

Bekämpningsmedel kan ha stora effekter på fladdermusbefolkningar, vare sig det är på grund av deras toxicitet eller påverkan som de har på fladdermössens matkällor (6). Avsaknaden av nattinsekter som följd av ökandet av bekämpningsmedel i agrikultur har var en stor bidragande faktor i förlusten av mat för vissa fladdermusarter. För att bidra till att lösa detta problem behöver vi gå mot mer hållbara typer av agrikultur och därmed undvika monokulturer och att använda kemiska bekämpningsmedel. Som individer kan vi rösta med våra pengar genom att köpa ekologiska produkter från bönder som lägger betoning på mångfald av grödor, vilket leder till mångfald hos insekter.

Vissa fladdermöss har anpassat sig till människors närvaro och använder våra byggnader eller skorstenar som boplatser. Det är nödvändigt att vi ej förstör dessa värdefulla habitat. För att bevara byggnader som fladdermöss lever i behöver vi först öka medvetenheten om dessa underbara varelser så att de inte längre fruktas, utan istället värderas och respekteras.

Källor

  1. https://www.britannica.com/animal/vampire-bat
  2. https://www.britannica.com/story/are-bats-really-blind
  3. https://www.researchgate.net/publication/258568216_First_record_of_breeding_bats_above_the_Arctic_Circle_Northern_bats_at_68-70deg_N_in_Norway
  4. https://www.nottingham.ac.uk/biosciences/documents/burn/2006/the-ecology-of-bat-reproduction–sophie-bradley.pdf
  5. http://www.centroregionalechirotteri.org/download/eurobats/Bats%20and%20light%20pollution.pdf
  6. https://www.scielo.br/j/bjb/a/tnNtGd6GfzQFz6yNXNdzJPw/?lang=en
+ posts